Trots allt detta så vet jag att du ändå ställer upp för mig när det verkligen gäller så som jag ställer upp för dig, även fast du egentligen är den mest konflikträdda person jag vet. Som den där gången när vi spelade fotboll, på gårdens grusplan, då jag ramlade och du går fram till gårdens snyggaste killar och säger kaxigt; Du rör inte min lillasyster!!! jag var 6 och du var 3.

Det har visat sig att det inte var ända gången som du tog mod till dig. Att se dig på fotbollsplanen är som att se förvandlingen från Peter Parker till Spindelmannen. Där har du verkligen visat vilken bra ledare du faktiskt kan vara. Men det skulle ju inte göra något om kunde visa lite av det ansvaret hemma också. Fast tänker man efter så är dina mjölk- och flingskålar som står överallt rätt så charmiga. För det påminner mig om att du faktiskt är min lillebror.

Och du din stackare, det kan inte ha varit lätt att växa upp med bara mig och mamma. Det känns som om att det var igår en rund unge i pottfrisyr dansade i balettdräkt till Celine Dion, och en kille på väg in i puberteten undrar när han ska börja raka sina ben. Idag fyller du 16 år, du är inte lika liten längre och inte lika beroende utav mamma. Du går snart ut 9an och har ett liv fullt av val framför dig, jag vill att du ska veta att jag stöttar dig i varje beslut du tar.

Det jag vill komma fram till är att det spelar ingen roll hur mycket jag vissa stunder tycker illa om dig.. Du är min bror och kommer alltid vara därför kan jag med stolthet säga; Lukas Åkerbeerg Lundh, jag älskar dig. Med en stor kram önskar jag dig en riktigt bra födelsedag, Grattis.

hejdåååå, nu ska jag hem till våran internetfria zon :)